Handvävd väggbonad med koppartråd i varpen och jute garn i inslag, handbroderad med läder och papper applikationer.

200 x 50 cm

Detta verk är ett porträtt av min mor, som jag har bearbetat och broderat på läder och applikationer i papper. Hennes ansikte är broderat på en handvävd textil av jute och koppar.  Detta verk är en del av serien "Alla lager av min hud", där jag arbetar och undersöker varje hudlager som täcker och skyddar min själ. Hudlager som ofta är smärtsamma, men också fulla av vackra ögonblick.

Det yttersta lagret av min hud.

Alla hudlager.

Hur många lager har min hud?

Hur många gamla och nya pigment bleknar eller ljusnar upp under solens strålar?

Min hud är inte min, utan min mors, som söker rättvisa.

Det yttersta lagret av huden som fungerar som en skyddande barriär mot omgivningen,

Det yttersta lagret som producerar melanin och pigmentet som ger huden dess färg, mina farfäders hudfärger.

Ett lager av levande celler som ger till hudens styrka, överlevnad och flexibilitet.

Ända från födseln formade fattigdom mitt öde. Landet där jag föddes och växte upp förut bestämde den plats jag skulle behöva bosätta mig på, den utbildning jag skulle få och de typer av jobb jag kunde söka. Ändå hade jag förmågan att bli av med sociala och klassmässiga begränsningar för att uppnå mina drömmar.

Mitt ursprung var så ödmjukt att när det gällde att segregera mig var det mer definierade än mina ansiktsdrag och hudfärg. Jag var tvungen att korsa det djupa havet för att upptäcka att jag var svart skalle.

Svartskalle, Svartskalle, Svartskalle, Svartskalle.

Och jag kände igen mig själv som svartskalle, till den grad att jag upptäckte att mina afro-ättlingar växer sig lika starka som mina andra rötter.

En strömmande flod av blod som rinner genom mina ådror, som sprider sig genom min släktlinje, på andra sidan jorden, mitt i det vita nordiska havet, så vitt att det inte skonar några nyanser.